söndag 3 februari 2008

If I Were The Carpenters... #1


boomp3.com

Etta på min lilla topplista får This Masquerade bli. En personlig favorit som återfinns på albumet "Now & Then" från 1973. Låten fångar in lite av mystiken kring Karen Carpenter. Här får hennes djupa röst fullt utrymme. Texten är underbar, igenkännbar för alla som någon gång haft svårt att kommunicera om viktiga saker...

Are we really happy with this lonely game we play
Looking for the right words to say
Searching but not finding - understanding anyway
We're lost in this masquerade

Both afraid to say we're just too far away
From being close together from the start
We tried to talk it over but the words got in the way
We're lost inside this lonely game we play

2 kommentarer:

mrdantefontana sa...

Trevligt! Det där är en av mina favoriter också. Tycker också om texten, som som alltid ligger så fint i hennes mun. Man blir lite melankolisk. Men det skall man bli av en riktigt bra Carpenters-produktion.

Tack för hela serien förresten. Ett gott initiativ att lyfta fram mindre kända pärlor.

Magnus S sa...

Jag upptäckte The Carpenters 1994. Det var nämligen då som tribute-plattan "If I Were A Carpenter" kom med alternativeband som Sonic Youth, Grant Lee Buffalo, American Music Club och Shonen Knife gjorde covers av syskonparets musik. CDn var försedd med en "Carpenters Are Cool"-sticker också. Särskilt "Superstar" med Sonic Youth och "We've Only Just Begun" med Grant Lee Buffalo var kärleksfullt gjorda. Jag har kvar hyllningsskivan (annars brukar den typen av samlingar vara umbärliga).

Sonic Youth hade ju redan gjort den ångestfyllda "Tunic (Song For Karen)" om Karen Carpenters dödliga anorexi på albumet "Goo" fyra år tidigare.

Därefter var det naturligt att skänka ett öra åt The Carpenters. Och jag föll som så många andra för Karens röst - djup och känslig men samlad. Ibland omgavs hennes röst av ett mörker (som får goth att likna sunshine pop).

För fem år sedan, timmarna efter att vår äldste son fötts under dramatiska omständheter, spelade jag "We've Only Just Begun" när mor och son somnat. Det är svårt att beskriva alla de olika känslor jag hade just då. Allt förstärktes av Karens röst.