Lee

Lee Hazlewood dog för en vecka sedan. Han gick bort efter att de sista åren ha kämpat en ojämn kamp mot cancer.
Som kompositör och sångare var han lika delar Bob Dylan / Leonard Cohen / Willie Nelson /Johnny Cash med en tabasco-stark droppe Tom Lehrer eller en nypa okynnigt havssalt i form av Serge Gainsbourg.
Som arrangör och producent var han den biologiska fadern til Phil Spector's "Wall of Sound" och en musikant som inte räddes romantik, patetik och stora gester. Många av hans produktioner var i det närmast teatrala.

Han var förvisso inte en av nittonhundratalets största genier. Men han skrev några riktigt bra låtar och var en hyvens humanist, kvinnoälskare samt en jävligt cool snubbe.
Dessutom betydde han mycket för mig.

Det föll ett par tårar när jag läste dödsrunan i Ystan.

Men nog om denne mans förträfflighet. Lyssna!



Lee Hazlewood - The Nights (Från filmen "Cowboy in Sweden"):

Lee Hazlewood - Let's Take A Walk Down Valhallavägen:

Lee Hazelwood and Nina Lizell - Hey Cowboy (Från filmen "Cowboy in Sweden"):