Precious To Me

I väntan på att jag grundligt undersöker varför en popmelodi kan vara det bästa som finns, vill jag helt kort uppmärksamma en låt. Den har mycket av det som jag tänker sätta ord på inom kort. Kolla in videon till ljuvliga Precious To Me, där Phil Seymour trånar som ingen annan och släntrar efter en stilig kvinna på det där slängiga sättet som bara ett popsnöre kan. Precious To Me blev i början av 1981 en hygglig hit i hemlandet USA och en riktigt stor framgång i Australien.

Gillar du pop och händelsevis skulle finna hans första platta Phil Seymour i en skivbörs för en tia eller två, så köp den direkt utan att tänka efter. Från första spåret till det sista brinner nämligen Phil av iver att piska upp en feststämning med den livsbejakande och oskuldsfulla typ av popmusik som han själv växte upp till på sextiotalet (Precious To Me är relativt stillsam i jämförelse med de andra låtarna på LPn). Skivan är helt enkelt rapp och lättviktig på ett förbaskat fint vis!

Se också Phil bakom trummorna i Looking For The Magic tillsammans med Dwight Twilley om du hamnat i rätt stämning.

If you’re looking for the magic?

Dwight Twilley Band - Looking For The Magic, 1977:


Idag fick jag för första gången se rörliga bilder på Dwight Twilley Band i ett TV-framträdande som räddats åt eftervärlden. Jag blev alldeles varm i hjärtat av Twilleys naturbarnsutstrålning (som minner om en ung Ted Gärdestad) med sin oförställda glädje och bredvid honom vid trummorna hans stencoole vapendragare, Phil Seymour. Som grädde på moset stod en ung Tom Petty bakom dom och strödde magiskt jingel-jangel med sin Rickenbacker över denna perfekta poplåt. Bättre än så här blir det inte, gott folk!

Jag återkommer snart med en powerpop-special.