Något säger mig att de människor som fortfarande, den lågintensiva uppdateringen till trots, besöker Spengobloggen väldigt gärna vill se reportaget nedan. Om inte annat så för att få se Tomas Holst sortera in böcker på det lokala biblioteket.
Löningsdag till ära bökade Il Dottore in ölmagen i Malmös smalaste skivaffär, vid Lilla Torg. Magen klämde, vinyljunkien stönade i sin abstinens. Livet var plågsamt. Nöden hade ingen lag. En singel från Kristianstad år 1979? Hmmm! Härligt omslag, kan vara något.. eller absolut inte.
Till doktorns glädje, när han bökat sig ut ur affären, visade det sig var en totalt okänd skånepärla. Värdig en fotvandring till Kristianstad, inom Klippan. Det som verkligen höjer alstrerna är förstås det härliga munspelet och den lika fina saxofonen. Någon som vet något om Asfa Rock?
Diskanten är lite hög på vevgrammofonen så skruva upp basen för absolut njutning!
Asfa Rock - 30 pix
Asfa Rock - Kolla tiden
Å liksom käcka svenska sjömän
Drog dom ut på öppet hav
Slut på vandrandet, dags för lite sjögång uppå böljan den blå. Kriminella Gitarrer twistar till det på en Öresundstur (från kassetten Öresundstwist, hösten -85) med start i Helsingborg.
Kriminella Gitarrer twistar loss
Kriminella Gitarrers ”Vårdad klädsel” var, som bekant, det första släppet på Kloaak i mars 1978. Magnus Gustafsson [Gusti på Spengo-redaktionen, red.anm.] var på den tiden en sorts fotograf/omslagsdesigner etcetera till dessa punkare. Kredit nog, men Magnus var också vänlig nog att besvara en återkommande fundering under åren; vems var vantarna?
"Trots att enbart sångaren, Stry Terrarie, hade fattat hur punkarna i England såg ut, så levde de andra pojkarna i Kriminella Gitarrer knappast upp till danspalatsets önskemål om klädsel, utan såg snarare ut som de tre brukspojkar de var. Framför bandet ligger ett par vantar och dagens nummer av Kvällsposten. Att Kvällsposten var med på omslaget kunde Stry stå ut med, men att mina vantar också hamnat där hade han oerhört svårt att förlika sig med."
"Beträffande ”Silvias unge” så tog jag fotot vid Folkets Hus, Klippan. Med på fotot är om jag minns rätt, Görgen Persson som ägde Amazonen, Affe Olofsson, Affes dåvarande flickvän Anne, samt Annes bästis som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på, men som precis som Anne kom från Ljungbyhed. Stry var måttligt nöjd med att Görgen Perssons fötter/sandaler, ungefär storlek 46, mycket tydligt syns på omslaget."
Säg den logik som varar. Tofflerna fick stolpa iväg änna opp till Jönköping för denna etapp på fotvandringen. Efter ett så långt stegande kan gott Drömpojkarna presentera sig själva, mens en ann hämtar andan, med ett par smakprov från LP:n Drömpojkarna (Grisbäck, 7905, 1979).
Drömpojkarna - Drömpojkar
Drömpojkarna - Öppet dygnet runt
Jönköping såg dagens ljus under Magnus Ladulås och ett par hundra år senare pysslade stadens invånare mycket med oxdrift på kärrvägarna till Blekinge. Då var Magnus sedan länge begraven, men inte innan han fått en tagg från Kristi Törnekrona av Filip IV. Kanske glädjen förtogs lite av att dylika taggar var den gängse gåvan från franska kungar som tycktes sitta på ett rejält lager. Hur som helst så sjuhundra år efter denna gåva vandrade Drömpojkarna ner till Klippan för att föreviga sig även i sjutumsformat med singeln "Sofi / Ny i stadens ljus" (Slick-10, 1979).
Drömpojkarna - Sofi
Magnus Ladulås fann varken Kristi eller Gud i taggen från törnekronan, men pojkarna fick i alla fall träffa sistnämnda i Fisksätra. Denna del av Nacka kommun som uppförde sina höghus i början av 1970-talet under parollen: "det går att gå". Visserligen en paroll för oss fotvandrare men, tja, vandra i Fisksätra, hur kul är det? Och var är Gud? Bakom pizzerian? Han träffas i alla fall på F.d. Drömpojkarnas "Final single" (Svenska drömprodukter/Svenska popfabriken, SDP-S01, 1982). Kompade av Klippans Hjältar: Sticky Bomb, Chuck Deluxe, Bo Åkerström och Thomas Holst.
F.d. Drömpojkarna - Gud i Fisksätra
F.d. Drömpojkarna - Öm och rå
Några månader efter den grandiosa "Final single" dök det upp ett Hugh Scott Band, som fann sig förlikade med sitt öde som vandrande "Vagabond" (Svenska popfabriken, HSB-09, 1982).
Hugh Scott Band - Vagabond
- Fotvandringen närmar sig slutet, tofflerna di gråder, di gider inte mer.
- Ah, du bäscha dej!
- Bjöck dej i bigga håsan!
Okej då, en avslutande etapp om några dagar med något vi alla vill se. Sen ställs tofflerna på hyllan.
En av de tidigaste punksinglarna att lämna Klippan var Mizz Nobody ”Gania / Smittad” (DO 69, 1978). Ett engångsprojekt av Eva Brusquini som sedermera tog vägen till Malmö och Kabinett Död men det är ett annan vandringsstig.
Mizz Nobody - Smittad
Kusinerna från landets singel ”Danskarna / Värmen e på” (Svenska Popfabriken, KUS-1, 1988) är så udda att jag faktiskt inte vet vilken klövjestig vi är på. Rösten låter lite bekant men mer än så blir det inte i spekulationsväg, om någon vet mer så sträck upp handen. Två försvenskade covers, den första på Cultures ”Pirate Days” från excellenta albumet Two Sevens Clash och den andra på Glenn Freys “The Heat Is On”.
Kusinerna från landet - Danskarna
Kusinerna från landet - Värmen e på
Vi vandrar vidare i undertecknads okunskap om stigarnas krokar med Snillet Bengtssons ”Rockiga Stina” (SB 90, 1990). Kanske inte direkt halta Lottas krog men väl Stinas vandring.
Snillet Bengtsson - Rockiga Stina
Garaged Lemon albumet ”Single Phase” (Svenska Popfabriken, CIT 69, 1987) var Kenny Andersson soloprojekt i produktion av Pål Spectrum. Kennys hemman var beläget i Lund. För oss fotvandrare en lyckad stad då Romelåsens sydvästsluttning utmed Höje å ger fint skydd mot sankmarker.
Garaged Lemon - All Over Again
Ängelholm lär vara känt för sina lergökar men även annat musicerande har praktiserats i staden. Såsom Little Stalin Bluesband med ”Hunting Round Town / Checkin On My Baby” (Svenska Popfabriken, SPB-17, 1987).
Little Stalin Bluesband - Hunting Round Town
Fyra år senare fann ytterligare några gökar vägen till Klippan; King Koole med ”Hot Love / Come Back / Can´t Put Out the Fire” (KK 01, 1991). 1516 fick Ängelholm stadsprivilegier av Kristian II, snopet nog togs de bort 31 år senare och borgarna fick flytta Landskrona – vilket öde! Först 1767 fick Ängelholmarna bilda stad igen. Ängelholm är dock lite förrädisk för fotvandrare på grund av sin flyktiga sand. Trots detta lär Ängelholmsbanden fortfarande musicera på stadens gator emellanåt.
King Koole - Come Back
Fotvandringen återupptas med etapp 4 om några förvirrade dagar.
Stig Blixts ”Hembränningsapparaten / Polisskandalen i Malmö” (Playback, PBS 140, 1976) har inget med Klippans utmarker att göra, om man nu inte räknar Hästveda dit men det är kanske att sträcka vandrandet lite långt. Dock en sann och sedelärande historia för oss Malmöbor med komp av Tollarparns trio.
Polisskandalen i Malmö
Efter åratal av vingliga färder på mindre skogsvägar snurrade ambulansen till slut in på skivtallriken: Bo & Holgers vinylsjua ”Ambulansen kommer / Köra Grus” (SPC 401). En lång färd som påbörjades i augusti 1982. Ambulansen ryckte då brådskande ut från Skånska Popcentralen. Riktigt vart den skulle förtäljer dock inte historien. På sin färd tycks den ha ägnat sig mindre åt hjälpinsatser än ett dadaistiskt rockpökande. Osvagt så det förslår!
Ambulansen kommer
Efter detta framplöjande på grusiga landsvägar blir det till att köra ett och annat lass grus i röjandet efter vingliga ambulansers framfart, i likhet med ett och annat lass av svaga textkopplingar för undertecknad innan denna vandring är över.
Köra grus
Om Hyllstofta (där en av skaparna till dessa fantastiska alster fortfarande lär husera) förtäljs det att efter freden i Roskilde 1658, då danskarna gav upp Skåne till Sverige, samlades en del beväringar i snapphaneleden och att dessa vid ett tillfälle rodde över Bäljane å på en träport för att plundra Hyllstofta by. Bytet lär nog inte varit så omfattande då Hyllstofta inte bestod av mer än några hemman.
På denna tid börjades det med vägpolitik; klövjestigarna skulle bli kärrväg och kärrvägarna bli sten- och backfri vagnsväg. Dylika påfund har dock aldrig hindrat oss fotvandrare från att stega vidare till nästa tonexplosion. Bak nästa stigkrön lurade Playwood Brothers dansanta svängom ”Jobba på bruged / Dansa valz” (SPC 502). Bruket i fråga är Nordens äldsta, startat 1573, av en släkting till Tycho Brahe vars intresse var större för stjärnor än kärrvägar. Vilka för övrigt inte var så rikt förekommande på den tiden, klövjestigar var betydligt vanligare då vi fotvandrare ännu var i majoritet.
Jobba på bruged
Det tredje och sista släppet från Skånska Popcentralen kom att bli med det tidigaste bandet. Inte nog med att de var Skånes svar på Hollies de har dessutom spelat ihop med Oskar Typings Clan (som återfinnes med bidraget Troubles på En flugskit i kosmos)! Empty Hearts vandrade omkring i Klippan centrum redan i mitten på 1960-talet och poppar fortfarande upp bak krönen emellanåt. Studioinspelningsdags dröjde till 1981 för första låten och till 1983 för andra, innan debuten "Don´t Be Afraid / Tears Hide My Eyes" (NSPC 303) låg på skivdiskarna.
Don't Be Afraid
Mediamogulen bakom Skånska Popcentralen kan själv höras i ”Tofflerna som gräd” (BB002) av Vauxhall (ett par ytterligare alster kan avnjutas på samlingsalbumet "Bullerbyn - en antologi i fyra band", BB010). En episk berättelse om mannen som vandrade ut för att dansa med hmhm full med hmhm. Huruvida det skedde på en klövjestig eller kärrväg förtäljer inte historien men dylika detaljer är som regel inte närvarande i mer episka betraktelser.
Tofflerna som gräd
Etapp två av den månadslånga fotvandringen avverkas om en vecka…om tofflerna håller.
Väckarklockan ringer, det är dags att stiga upp. Jag samlar mina tankar. Överst på önskelistan stod en tur till Helsingborg. Tidigt på morgonen lämnar vi stan. Väderleksrapporten hade utlovat regn men än så länge var det bara ett lätt dis som skymde sikten för DKW:n som trots dess känslighet för kyla och fukt hade startat lätt och nu äntrat E6:an norrut med destination Helsingborg. Det är tio mil kvar.
mackapärer i rummet och intresseväckande historier om allt från kassettradiobandspelare till skrivmaskiner som prytt Studio Bombadills lokaler kommer till liv om rätt knapp intrycks vid beskådandet. En teknik som bemästrades efter en inte alltför lång stund. Det känns som om jag var där, fast på ett helt annat sätt. När jag sitter där och tittar på alla dessa kort. Ja, jag hoppas jag får komma dit igen. Som om du var här med mig igen.
Knugen skuk. Tänk att få se Knugen skuk! Efter denna omtumlade upplevelse uppsöktes närmaste bås för att närmare studera medhavd litteratur. Dalén och Ellerströms fickvänliga litterära expose över Torssons låtmaterial åren 1978-90: Att kunna men inte vilja (Rim & reson). Denna visade sig innehålla högaktuell kulturinformation som att Elmia är förkortning för Europeiska lantbruks- och industrimässan.
FOTNOT: bilder av Per Drejare, helt fräckt lånade utan bibliotekskort från den excellenta utställningskatalogen i lp-format, En flugskit i kosmos – klippanpopen 30 år (Dunkers kulturhus). Förutom idolbilden på herr Tall som kommer från tredje numret av Feber och är förevigat av Herbert Tinz. Utställningen pågår till den 27/4, 2008. Det är sämre ställt med tillgängligheten av musiken från denna era. Återutgivningar med Wilmer X, Kriminella Gitarrer och Torsson finns, CD samlingen Kompakt Klippan är dessvärre sedan länge utgången. I övrigt hänvisas till att jaga original vilka inte är det lättaste att hitta längre, betänk att till exempel Johnny & Dom Andras hyllade lp inte sålde mer än 800 ex när det begav sig. Det fanns förstås försäljningsframgångar också, som Torssons första singel; såld i 672 exemplar trots en upplaga på 500 ex. I en kulturmedveten region hade naturligtvis pengarna till fedebåksen Komplett Klippan redan hostats upp. Sådan är varken regionen, lomman eller världen. Men söderut är det rätt trevlig ändå. Det finns ljus över prärien.
