Låtar jag glömt att jag har i min skivsamling.

Drack en god kopp Zoégas presskaffe igår i mitt kök. Där finns en bergsprängare med ett kassettdäck. Ungarna hade sprungit in till grannens barn. Och den jobbiga rethostan hade tillfälligt stillat sig. Jag lyssnade på ett av de fjorton blandband jag en gång spelat in till ex-sambon i början av vårt förhållande. Jag lånade tillbaka kassetterna förra veckan. De kärleksfullt inspelade och dekorerade blandbanden ger mig en bra bild av vad jag diggade under senare halvan av 90-talet, samtidigt som jag återupptäcker många underbara låtar jag glömt att jag har i skivsamlingen.


Ike & Tina Turner - Unlucky Creature (1970)

Först slås man av Tinas omvittnade sång med sitt klös och sin råstyrka, en röst som alltid bättre kommer till sin rätt när tempot dras ner. Men lyssna på det sköna hänget i kompet: Ikes ljuvliga gitarrplockande, de stadiga trummorna och orgeln som ekar från inspelningarna av Dylans Highway 61 Revisited. Det här är i paritet med The Rolling Stones, The Band eller varför inte Creedence Clearwater Revival. Vi pratar rock av bästa märke från 1970. Visst var det väl Ike Turner som en gång uppfann rocken förresten?


Det verkar alltid finnas något mördarspår på Ike & Tina Turners oftast ihophafsade album. Här kommer kanske det bästa exemplet, You Got What You Wanted (Now You Don't Want What You Got), ett totalt skoningslöst stycke hårt svängande soulrock. Ännu ett bevis på att Tina är bäst när hon är återhållsam.


Ike & Tina Turner - You Got What You Wanted (Now You Don't Want What You Got) (1967)

Dags att gräva fram guldet igen där hemma!

The Ides Of March - andra kapitlet

Jag var nyfiken på att höra hur The Ides Of March utvecklades, efter att ha diggat gruppens sextiotalssinglar genom samlingen Ideology [Sundazed 2000]. Men det fanns ett ord som hindrade mig. Jazzrock. Jag hade nämligen läst att musiken skulle ligga ganska nära band som Blood, Sweat & Tears och Chicago, efter att The Ides Of March rockat till sig och tagit in en blåssektion. Trots mina gamla skygglappar tog jag mod till mig och köpte albumet Vehicle. Det handlade ändå bara om ett par tior.

boomp3.com

Sommaren 1970 var titelspåret en monsterhit hemma i USA. Det var ångande soulrock med fullt ställ. I övrigt var större delen av den ganska varierade skivan inte heller direkt skräckinjagande, förutom två förfärliga kvasi-progressiva svulstiga åttaminuterslåtar. Min personliga höjdpunkt är Home som påminner om de stora dramatiska balladerna som The Righteous Brothers gjorde under Phil Spectors ledning i mitten av sextiotalet.

boomp3.com

Jag kan verkligen reta mig på de skygglappar man fick om man som ung fostrades musikaliskt genom indie, new wave och punk. Så mycket dogmer, så mycket musik som var bannlyst. Nästan tjugo år senare velar jag fortfarande ofta med skivor jag är nyfiken på, men som är behäftade med någon genrebeteckning som skaver.

Vad hände med The Ides Of March då? De gjorde i början av 70-talet en rad singlar och tre album till (som jag inte har hört), vilka inte kom i närheten av de framgångar som Vehicle hade gett. Frontfiguren Jim Peterik bildade gruppen Survivor, som brukar falla under den ännu värre beteckningen AOR (adult-oriented rock). Mest kända är de för en av 1982 års största hits Eye Of The Tiger, ledmotivet till Rocky III.