fredag 15 augusti 2008

The Kinks - I Need You och 'Till The End Of The Day


Jag vill inte släppa The Kinks riktigt än, inte förrän jag påmint om deras enorma betydelse som rockband också. Det är kanske för att också påminna mig själv att jag en gång tiden själv brukade få full utväxling av rock, innan jag snöade in på mjäkig musik. Visst börjar mitt pophjärta bulta redan när jag hör namnet The Kinks. Jag kan sälla mig till finsmakarna och tala i tungor om det pastoralt engelska, music hall-tradition, de nostalgiska tillbakablickarna och de vardagsnära klasskildringarna när The Village Green Preservation Society förs på tal. Men det finns en annan sida av The Kinks som jag älskar precis lika mycket.

Boomp3.com

Young, loud and snotty! Rock 'n' roll när den är dum i ordets bästa bemärkelse (eller kanske är den smart). Det är så här som de i sextioårsåldern minns The Kinks, som ett skränigt och oborstat band som dök upp vid en tid när det var tunnsått med rock 'n' roll. Deras låtar om svårtyglade känslor och drifter sprängde medvetandena på dåtidens tonåringar och hjälpte dem att släppa ut sin frustration och ha kul samtidigt. Läs här Lennart Perssons vittnesmål och hyllningsartikel till bandet (från Larm nr 7, år 1977). The Rolling Stones i all ära, men hade de 1964 tillnärmelsevis lika mycket kräm i gitarrerna? Ett knippe låtar med samma mördande primitiva riff i olika varianter på urstämda guror. För de hårda riffen utnämndes The Kinks vid en tillbakablick i historieskrivningen som hårdrockens gudfäder. Borta i USA startades tusentals lika skräniga band vid sextiotalets mitt och i efterhand skulle de klumpas ihop under beteckningen garagerock, något som The Kinks från början var själva definitionen för.

Boomp3.com

Och med 'Till The End Of The Day satte de, på sluttampen av 1965, punkt för den första fasen i karriären och var redan på väg vidare med de satiriska kupletterna och popberättelserna, where all the little kinklings in the magic Kinkdom wear tiny black bowlers, rugby boots, soldier suits, drink half pints of bitter, carry cricket bats and ride in little Tube trains.

Inga kommentarer: