Musik & Politik

En fråga som intresserat mig ett tag är ''Vad lyssnar moderater på för sorts musik?''. Genom att diskret lyssna av detta har jag kommit fram till följande:

1) Musik av äldre datum som förlorat den ''samhällsomstörtande prägel'' den en gång hade. På en tidigare arbetsplats där en stor andel var moderater var modern jazz a' la John Coltrane och Miles Davis ganska poppis. Den musiken upplevdes nog som rätt farlig när den kom men är idag rätt mysig. Även 60-tals rock slank ned rätt bra. En annan arbetskamrat som nog mer låg åt KDS-hållet än moderaterna höll Deep Purple och Led Zeppelin närma sitt hjärta.

2) För de yngre moderaterna har jag färre direktkontakter men vad jag förstått så går riktigt superkommersiell eurotechno bra. E-type står ju högt i kurs hos kungabarnen t.ex.

3) Slickad rock där man kan förstå att det spelas av personer som är väl etablerade i samhället och trivs rätt bra med världen som den är (om det nu inte vore för de här förhatliga skatterna). Kan var Level 42, Phil Collins etc dock inte den utskällde Sting som nog räknas som för vänster med sitt engagemang för fattiga.

4) Syntpop - Faktisk den enda musikform jag kan komma på som var borgerlig redan när den kom. Gillades i stort sett endast av borgarbarn och var prydlig och ren även om frisyrerna var konstiga.

5) Schlager - Kommersiellt, ofarligt och festligt.

Om inte hårdrocken redan befolkades av mestadels arbetarklass så är ju deras budskap det som ligger närmast högern. Ett vanligt budskap inom genren är ju att den starkaste överlever och belönas därefter. Avsaknad av samhällsbeskrivning saknas oftast helt. Här menar jag främst heavy metal, inom vissa former av nyar hårdrock finns säkert detta.

Jag har här lyckats skrapa ihopen lista på artister som faktiskt bekänt sig till högern:
1) Lasse Berghagen valturnerade med moderaterna under 80-talet.
2) Johnny Ramone är nästan ensam om att ha stött Bush inom rockvärlden. Bandet gjorde även vissa insatser för ''rätt-att-bära-vapen-hur-var-och- när-som-helst''-föreningar i USA. Joey Ramone däremot hade ju definitivt hjärtat till vänster. De kom heller inte speciellt bra överens.
3) Queen på gamla dar.
4) En soultjej från Lidingö som var poppis i mitten av 90-talet som hängde med på moderaternas senaste valrunda.
5) Och förstås Wille Craaford vars stöd för moderaterna under den senaste valkampanjen blev rätt uppmärksammat. Såg honom intervjuas om detta och hans stöd låg väl inte djupare än att ’’det vore väl kul med nåt nytt’’. Tror nog han har de politiska åsikterna med sig i modersmjölken och att han tyckte det var en crazy grej att gå ut och snacka om det.

Kom just på att Fredrik Reinfeldt har sommarpratat så jag var ju tvungen att gå in på nätet och kolla vad han spelade. Supertramp, Queen, Shain Twain, Magnus Uggla, Per Gessle, Adolphson & Falk ja listan talar för sig själv men jag tycker det stämmer hyfsat med mina antaganden. Hade dock fel vad gällde Sting.

The Beatles "Revolution"
Siobhan Mccarthy "Slipping Through My Fingers"
Lisa Miskovsky "Lady Stardust"
Sting "Fields Of Gold"
Per Gessle "Spegelboll"
Gloria Gaynor "I Am What I Am"
Yehudi Menuhin "Konsert För Violin & Stråkorkester Med Bc Op 312 E-Dur"
Enrique Iglesias "Hero"
Paul Berry
Queen "Radio Ga Ga"
Magnus Uggla "Mitt Liv"
Adolphson & Falk "Blinkar Blå"
Shania Twain "Man I Feel Like A Woman"
Helen Sjöholm "Hemma"
Barbra Streisand "With One Look"
Supertramp "Give A Little Bit"

Särskilt minus för en av senare års hemskaste artister Shaina Twain.

Jag har t.ex. svårt att se hur en övertygad moderat skulle kunna uppskatta t.ex. Ebba Grön eller Mattias Alkberg (har av en person som bekände sig till Moderaterna i sin gröna ungdom hört att Ebba Gröns ’’Staten och kapitalet’’ spelades mycket på moderata fester på 80-talet, enligt honom inte av ironiska skäl, utan för att man inte tänkte på texten). Jag vet att jag själv har tappat lusten för vissa artisters musik då jag tycker att de uttalat sig idiotiskt i något sammanhang. Måste ha varit tungt att varit Bowiefan den där dagen 1975 när han steg av tåget på Waterloo station och gjorde nazisthäsning. Känns dock som om man har mera tålamod med galna genier som Bowie.

Jag kunde inte låta bli att plocka fram Fredrik Reinfeldts årskamrat Thomas Bodströms sommarval (födda -64 båda två om jag inte minns fel) Även om inte listan är ett under av smakfullhet är den snäppet vassare än Fredriks enligt mitt tyckte:

Tom Jones "Fly Me To The Moon"
Janis Joplin "Mercedes Benz"
Bob Dylan "Forever Young"
Jan Johansson "Emigrantvisa (De Sålde Sina Hemman)"
Louis Armstrong "What A Wonderful World"
Bruce Springsteen "Hungry Heart"
Hootenanny Singers "Omkring Tiggar'n Från Luossa"
Toto Cutugno "Insieme 1992"
Fred Åkerström "Jag Ger Dig Min Morgon"
Pet Shop Boys "To Speak Is A Sin"
Marit Bergman "Shame On Me"
After Dark "La Dolce Vita"

Ja vi undersöker väl nyutnämnda Mona Sahlin smak också när vi ändå är igång. Så här såg hennes sommarpratarmusik ut:

MANIC STREET PREACHERS - YOUR LOVE ALONE IS NOT ENOUGH
SAHARA HOTNIGHTS - CHEEK TO CHEEK
RIKARD WOLFF - VACKRA POJKAR, VACKRA MÄN
AMY WINEHOUSE - BACK TO BLACK
HELLO SAFERIDE - 2006
WOULD YOU LET ME PLAY THIS EP 10 TIMES A DAY
BRUCE SPRINGSTEEN - WAiTIN' ON A SUNNY DAY
THE ARK -IT TAKES A FOOL TO REMAIN SANE
MARIT (2) BERGMAN - NO PARTY
Izabella - I WRITE YOU A LOVESONG
Magnus Carlsson - LIVE FOREVER
HÅKAN HELLSTRÖM KOM IGEN LENA
BARBARA HENDRICKS - AU COEUR DE L'OPERA
LOUIS ARMSTRONG, TOMMY GOODMAN - WHAT A WONDERFUL WORLD

Givetvis måste detta inlägg kompletteras med en lista över de partiledare som enligt min utgångspunkt har med ''bäst'' musiksmak:

1)Maria Wetterstrand (MP) – Såg en lista med vad hon ansåg vara världens 5 bästa plattor. Listan var närmast oantastlig med bl.a. Bowie’s kanske bästa platta Hunky Dory i topp.

2)Göran Hägglund (KD) – En riktigt sensation. Pratade musik i Fredrik Virtanens talkshow och berättade om när han hade sett Elvis Costello på tv cirka 1977. Han uttryckte sig ungefär så här: Sedan kom det in en alldaglig glasögonprydd kille och drog av 3 låtar på lika många minuter. Jag blev helt knockad och sedan dess är han en av mina favoriter. Hägglund uttryckte sig även i passionerade ordalag om hans kärlek till Pink Floyds Dark side of the moon. Kanske inte ett helt unikt val men hans glöd överraskade mig.

3) Mona Sahlin – Är syrra till Janne Andersson som med plattan Rysk pop gjorde en av 80-talets bästa svenska skivor. På uppföljaren medverkade för övrigt rätt otäcka nyliberala blaskan Dagens nyheters förre chefredaktör Joakim Berner på klaviatur. Höger/vänster i en rödblå röra. Släktskapet plus ett så klockrent val som ’’2006’’ från Hello Saferides Ep ’’Would you let me play this Ep 10 times’’ gör att 3.e platsen är solklar.

4) Lars Ohly – Han har ju stora delar av rockhistorien på sin sida så det vore konstigt om han inte skulle ta en medaljplacering här. Dock har han överraskande Queen som en av sina stora favoriter vilka jag ovan nämnt som ett av få band med uttalade högeråsikter.

5) Sedan blir det svårt, riktigt svårt. Jan Björklund tror jag inte har någon musiksmak alls. Sedan är han väl gammal yrkesmilitär vilket gör att jag inte riktigt tror att han är något för 5:e platsen. Fredrik Reinfeldt, ja kolla hans lista ovan så förstår ni att det känns tungt att plocka in honom på denna plats. När han gästade Fredrik och Filips program gjorde de ett försök att få honom att prata om sin fabläs för Karlstads eurotechnokombo Basic element. Han höll sig lika mycket på sin vakt inför den frågan som inför alla andra frågor de ställde. Kan i och för sig förstå det när en stor del av frågorna handlade om hur tända Fredrik och Filip var på hans fru och hur en sån kille som han fått en sån pangbrud som Fillipa. Så har vi då Maud. Har aldrig hört något om hennes musiksmak men jag är rätt säker på att hon är en s.k. musikalisk allätare (läs är inte vidare intresserad men radion får gärna stå och skvala på). Tror det ändå får bli Maud som kniper 5:e platsen.