söndag 20 februari 2011

Guilty pleasures del 14: Queen - Don't Stop Me Now


Queen - Don't Stop Me Now (1978)

Tiderna förändras och öronen följer med. Plötsligt är Queens gamla hit Don't Stop Me Now det mest uppfriskande och fräscha jag kan tänka mig att höra. Queen är ett band som jag länge gått omvägar runt som musiksnobb. Lustig nog hade jag inte hört låten alls förrän den slog ner som en granat för en månad sedan. Den lämnade kvar en liten krater i mitt medvetande och på dess botten låg en hopknycklad lapp där det stod supersonic. Don't Stop Me Now är så lättfotad och smidig med sin melodiska popkänsla. Freddie Mercurys röst är så otroligt levande, och inte bara hans stämma förresten. Kära Queen - fläska på bara - håll inte igen!

4 kommentarer:

Jonken sa...

Fin låt, det där! Jag gillar ju Queen. Egentligen. Men de kommer med så mycket baggage att det är svårt att nå fram till BANDET. Jag kan inte förklara det bättre än så, tyvärr. Jag hittade en Spotify-lista för ett tag sedan som tog sig an Queens inte så kända låtar, och jag upplevde samma känsla som du fick av den här låten, Magnus.

Anders H sa...

Det finns nog inget band som så självklart rör sig inom olika genrer som Queen. På deras trilogi Sheer heart attack, A night at the opera, A day at the races (som inte borde saknas hos någon som har minsta intresse av 70-talets mer sofistikerade rockmusik)finns stenhård rock, 20-tals pastischer, vackra ballader som låter att vara skrivna i slutet av 1800-talet, folkbetonade låtar och perfekta poplåtar vilket Don't stop me now är ett bra exempel på.

Bara en sak Magnus: Queen, Guilty pleasures ? I sanningens namn borde det väl inte vara något Guilty med Queen, i alla fall inte fram t.o.m. 1978. Men det man skäms över att erkänna är nog Guilty

Magnus S sa...

För mig kvalar Queen in som "guilty pleasure" eftersom det en gång i tiden varit ett ganska belastat band. Det hade varit svårt att spela dem på någon fest för 18-20 år sedan, utan att någon hade gått fram och tagit av skivan. Däremot var väl Jellyfish okej, och jag gillade särskilt den andra skivan "Spilt Milk" som hade rätt tunga Queen-influenser.

Det är mycket en generationsgrej, men Queen för mig är "Radio Ga Ga" och "I Want To Break Free" från 1984 när jag var tretton år. Jag gillade Queen och Slade anno 1984 när jag gick i sjätte klass (och jag skämdes för det i efterhand på 90-talet). Diggade "It's A Kind Of Magic" och särskilt "One Vision". Jag ägde även deras singlar från 1989 års "The Miracle" ("The Invisible Man", "Breakthru" m fl), vilket jag höll käften om bara något år senare.

Jag har knappt hört deras 70-tal, förutom "Bohemian Rhapsody".

Anders H sa...

Du har helt rätt Magnus. Egentligen var det väl att jag tyckte att Queen inte borde vara Guilty ( i alla fall inte deras 70-tal) och ville flytta fram positionerna. Jag tycker faktiskt fortfarande man får förklara sig bland sina musikintresserade vänner om man benämner Queen i positiva ordalag. The revenge of Queen has just started !