Guldkorn från 70-talet, del 4
OK, vi kör väl en till då. Minnesgoda läsare har vid det här laget förstått att det i undertecknad brinner en mjuk Byrds-eld. Så när jag lyssnar på vissa grupper, som egentligen är hårdare i sitt uttryck, så kan jag lätt fastna i deras mer lyriska stämningar. Nästa exempel handlar om Blue Öyster Cult, som väl får räknas till en ganska klassisk och hyfsat oantastlig rocktradition. "Don't Fear The Reaper" brukar folk gilla, och alla deras tidiga album. Men jag fastnade - återigen av en slump - för "In Thee" från 1979 års album "Mirrors". En soft, melodiös låt med snygga harmonier. Faktum är att jag inte kan sluta associera till The Records! Någon som håller med?
boomp3.com
1 kommentar:
Här brinner det också en mjuk Byrds-eld (vad vackert uttryckt!) som aldrig slocknar. Har du så pass mycket koll på Blue Öyster Cult att du kan göra en samling på dem? Jag har bara "Agents Of Fortune" med deras hit "Don't Fear The Reaper", en låt som har allt jag gillar och tillhör de fem bästa nånsin. Men längre än så sträcker sig inte mitt förhållande till bandet.
The Records har jag inte lyssnat på i tillräcklig omfattning för att kunna uttala mig. Möjligen låter det ibland snarlikt för att de hade gemensamma influenser hämtade från det sena sextiotalet.
Skicka en kommentar