Devoted to the band

Redan på 1970-talet vältrade sig rockjournalisterna i positivt laddade ord som äkta, farlig eller naken. Att som rock- eller popband använda humor i musiken var redan då ett fett minus. När Devo dök upp i slutet av decenniet visste många kritiker inte hur de skulle förhålla sig till gruppen, utan avfärdade dem som ett plojband. En hållning som jag länge delade med rockens traditionalister.


Men en vanlig torsdagskväll när ögonlocken hänger på en förvärvsarbetande småbarnspappa är det klart upplyftande att se och höra ett ekorrpiggt Devo. De tog koncepttänkandet till en helt egen nivå och utnyttjade till exempel att de fem medlemmarna var lika långa och hade samma klädstorlek (gruppen bestod av två brödrapar och en kille till som liknade de andra). Devo var alltid uniformt klädda och istället för att framhäva fem olika personligheter, tonade de medvetet ned de individuella skillnaderna. Ett band i ordets sannaste bemärkelse och helt fantastiska på scenen!


Året är 1978 och Devo rockar loss på sitt eget sätt med Uncontrollable Urge live inför en fransk publik.


Girl U Want och Gates Of Steel live i TV-showen Fridays år 1980. Ursäkta den halvtaskiga kvaliteten!

Passa också på och njut av videorna till klassikerna Whip It och Peek-A-Boo. Och lova mig att nästa gång du bläddrar i backarna på någon härligt kvalmig skivbörs eller nördtät skivmässa, döm inte Devo bara som tokroliga amerikaner, utan plocka upp någon av deras tidiga skivor.