torsdag 29 januari 2009

OLÉ ELO!

Det är inte sällan som man får höra folk i sin omgivning prisa ELO. Nästan alltid är det med en rejäl portion skam eller åtminstone fnissighet som detta faktum presenteras. Tänk att vissa artister och grupper ständigt kommer att förbli "guilty pleasures". Fast det är klart, ELO rör sig ju mellan Beatles-pastischer och ABBA-glam och det är väl kanske inte den finaste paradgatan i vissa läger.


ELO: 21st Century Man

Det är dessutom i princip endast ELO:s sjuttiotal som nämns. Märkligt nog, anser jag. Mina två favoriter Time (1981) och Secret Messages (1983) har förvisso sina trofasta fans, men bland många människor räknas nog dessa, av åttiotalet färgade, popalbum som REJÄLA guilty pleasures. Time är fulladdad med hits, men jag väljer här ut en mäktigt överlastad ballad, "21st Century Man", så där typiskt Beatles-släpig.

Titellåten på uppföljaren smyger igång och växer snart till ett stycke powerpop av bästa märke. Jag gillar när Jeff Lynne är på sitt allra mest ödesdigra humör. När han får musiken att kännas som om den vore den sista på jordens yta. Melodisnickrandet är som alltid i toppklass. Så jäkla snygga verser, bryggor och refränger han kan göra, den gode Jeff!


ELO: Secret Messages

2 kommentarer:

Magnus S sa...

Du har en poäng där, Mattias. Den här gruppen engagerar mig. Fina låtar du presenterade för övrigt. Jag har så mycket kvar att upptäcka av E.L.O. både i början och sent i karriären.

Om vi talar sena E.L.O. minns jag att jag som 12-åring tokälskade "Rock 'n' Roll is King" (från "Secret Messages" tror jag) - en 50-tals pastisch med 80-talssound. Där har vi verkligen en "guilty pleasure"!

Mattias sa...

Ja, jo, jag ville egentligen ha med fler låtar, men det kan bli lite mastigt i ett blogginlägg. Rockpastischerna "Hold On Tight" från "Time" och "Rock 'n' Roll Is King" från "Secret..." är stora favoriter hos mig också. Tät sång och extremt bra driv. Fast egentligen är det ju musik som man ska bugga till... ;-)