Mer Nils Lofgren!
Även om Nils Lofgren odlade en rocktuff image, med Keith Richards som tydlig förebild, rymdes ett stort pophjärta i denne lille man. Lofgren gillade visserligen att rocka och han var en virtuos gitarrist, men Nils klena ljusa röst kom till sin rätt först när han blottlade sin romantiska mjukare sida. Det första soloalbumet från 1975 är till hälften fyllt av charmiga poppiga spår. Ibland låter han gitarren ligga och sätter sig vid pianot istället. Visste du förresten att det är en blott 18-årig Nils Lofgren som står för pianospelet på Neil Youngs fulländade album After The Goldrush?
boomp3.com
Har jag väckt din nyfikenhet? Gå då också bakåt och lyssna på hans grupp Grin från början av 70-talet. Bland deras fyra ojämna skivor, som spretar åt flera olika håll, glimmar det då och då till. Tursamt nog finns det en riktigt trevlig samling, The Very Best of Grin. Försök stå emot dragspelet i denna bitterljuva melodi! Själv har jag inte ens prövat att göra motstånd.
boomp3.com
4 kommentarer:
Mycket bra! Sånt gillar jag.
Jag tänkte faktiskt särskilt på dig när jag lade upp "The Sun Hasn't Set On This Boy Yet", att den borde vara något som Mats kunde gilla.
Kul:) Californiaboken är också mycket bra!
Hade tills nyss aldrig hört något med Grin som jag uppskattat men Lost a number är riktigt bra. Den aktiverar många Ronnie Lane synapser.
Skicka en kommentar