torsdag 11 februari 2010

Cover Lover pt. 11 - (If Loving You Is Wrong) I Don't Want To Be Right


Luther Ingram - (If Loving You Is Wrong) I Don't Want To Be Right, live på endagsfestivalen Wattstax på Los Angeles Coliseum den 20 augusti 1972

Att det var en fullständigt magisk kväll - ett minne för livet för alla inblandande - är bortom tvivel. Åhh, vilka vackra kvinnor i publiken! Wattstax hölls för den svarta befolkningen i Los Angeles till minne av de blodiga och dramatiska upploppen i Watts sju år tidigare. Uppbådet av artister inom soul och funk var oöverträffat och för att göra festivalen till en gigantisk manifestation för den afro-amerikanska minoriteten såldes biljetter för 1 dollar styck.

Och vilken bitterljuv deep soul-ballad om otrohet av Luther Ingram! Denna sommar var hans version av låten en enorm hit, toppade soul/R&B-listan och nådde en tredjeplats på den amerikanska Billboard-listan. Ja, man förlåter Luther för hans äktenskapsbrott och sympatiserar med honom, för han förklarar det så fint. Men kolla in det här...


Millie Jackson - (If Loving You Is Wrong) I Don't Want To Be Right, live i Manchester 1982

I Millie Jacksons tappning är låten mer ett försvarstal för att hon äntligen får kanonsex. Låten öppnade hennes grymma album Caught Up från 1974. För er som blir förbryllade måste jag berätta att Millie verkligen är en kvinna. Här ser hon dock ut och för sig som en äkta transvestit, likt den som Arsenio Hall gör i komedin En prins i New York med Eddie Murphy. Hennes röst kunde nå orkanstyrka och den var mörk, hes och raspig.

Men utseendet och rösten åsido vände hon upp och ner på könsrollerna genom att bete sig som riktig karl. Millie bad aldrig om ursäkt för sig själv, väjde aldrig för den smutsiga sanningen, var grov i munnen, hon skröt om sitt omättliga sexbegär och stod för några härliga skivomslag.



Tänk att få sitta med en drink i handen vid ett bord nedanför scenkanten och få känna Millie Jacksons urkraft.

(If Loving You Is Wrong) I Don't Want To Be Right har också spelats in av The Bar-Kays, Bobby "Blue" Bland, Isaac Hayes, Tom Jones, Ramsey Lewis, Barbara Mandrell, David Ruffin, Percy Sledge och Rod Stewart.

2 kommentarer:

Farbror Sid sa...

För mig var hon en ganska stor favorit en gång i tiden. De tidigare albumen var hon lite mer mjuk i sin framtoning... Men med lika mycket sexsnack.
Har väl skrivit om henne för några år sedan.

Magnus S sa...

Jag gillar Millie Jackson som fan! Har de två härliga albumen "Caught Up" och "Still Caught Up" från 1974-75 på vinyl. Och dessutom är låten "Love Doctor" från 1973 en av mina soulfavoriter.

Det var väl först lite senare som hon mer medvetet odlade sin image som soulens regerande bad girl/woman.