The Beau Brummels rediscovered

Jag blev inspirerad efter mitt förra inlägg om The Beau Brummels för ett par veckor sedan och fortsatte att lyssna och fylla luckor jag hade haft. Den första tiden på Warner Bros Records 1966-67 var just en sådan vit fläck i gruppens produktion. De inspelningarna har nästan aldrig samlats i efterhand, men jag lyckades finna en av skivorna från boxen Magic Hollow på Soulseek. Först ut är en fristående singel som The Beau Brummels inledde med på sitt nya skivbolag våren 1966 (efter att deras gamla bolag Autumn Records hotats av konkurs och hela stallet köpts över av Warner).


One Too Many Mornings (1966)

Här visar The Beau Brummels sin tuffare sida i en cover på en Dylan-låt. One Too Many Mornings är ett energiskt stycke garagefolkrock med fuzzgitarrintro och låten blev direkt en Beau Brummels-favorit för mig.

Warner Bros Records hade i början inte kontroll över rättigheterna till den huvudsaklige låtskrivaren Ron Elliotts låtar, eftersom hans musikförlag hade sålts någon annanstans av det sönderfallande Autumn Records. Därför övertalade gruppen av Warner att göra ett coveralbum istället med sådant material som Warner egna förlag hade kontroll över.

Beau Brummels '66 kan räknas som en bottennotering i gruppens produktion, en riktigt lam platta vid en tid då många andra band och artister nådde sin absoluta formtopp. Ett undantag var en cool tolkning av en tidig solohit med Cher, Bang Bang (My Baby Shot Me Down).


Bang Bang (1966)

Även om The Beau Brummels började falla sönder som grupp, då medlem efter medlem lämnade den och vistelserna på hitlistorna var ett minne blott, så föll saker och ting på plats på Warner. De kunde åter börja ge ut sin egen musik. Den unge producenten Lenny Waronker, som hade mycket inflytande på Warner, tog sig an The Beau Brummels och de började tillsammans arbeta med det ambitiösa, drömska och unika albumet Triangle, av många ansett som The Beau Brummels mästerverk.