En banal, trivial insikt?

Det var lördag, sen afton eller tidig kväll. Jag befann mig i köket. Hade slängt på en skiva i den lilla stereon. Donade på lite, torkade bordet, plockade ur diskmaskinen. Gick ut ur köket och plockade fram en bok ur bokhyllan. Bläddrade lite i den (tankfullt? förstrött?). Gick tillbaka till köket.

Tinade räkor. Kontrollerade att Petit Chablis-flaskan stod på kylning och att diskbänken blänkte. En mild vind av förväntan susade genom lägenheten. En stilla lugn och sällsam stämning som berättade för alla lyhörda att livet just då kändes ganska okej. Kanske kom det en höstsvag solstråle genom fönstret.

Plötsligt! Jag stannade upp. Avbröt det som jag höll på med. Tappade tankegången som jag vandrat runt i. Förlorade koncentrationen i samma stund som hjärnans nerver slog av och hjärtats känselspröt tog över. En osynlig kraft tog tag i mig, lyfte upp mig från golvet, drog iväg med mig.

Boomp3.com

Med facit i hand förstår jag att det var en konstnärlig och musikalisk urkraft som visat sin styrka för mig. Ett spår som bjöd in mig till kvalitetsbegreppets epicentrum. Som gav mig kalla kårar och rysligt njutningsfulla ilningar i kroppen. Som mentalt flyttade mig från en plats till en annan.