söndag 2 maj 2010

Låtar jag glömt att jag har i min skivsamling.

Drack en god kopp Zoégas presskaffe igår i mitt kök. Där finns en bergsprängare med ett kassettdäck. Ungarna hade sprungit in till grannens barn. Och den jobbiga rethostan hade tillfälligt stillat sig. Jag lyssnade på ett av de fjorton blandband jag en gång spelat in till ex-sambon i början av vårt förhållande. Jag lånade tillbaka kassetterna förra veckan. De kärleksfullt inspelade och dekorerade blandbanden ger mig en bra bild av vad jag diggade under senare halvan av 90-talet, samtidigt som jag återupptäcker många underbara låtar jag glömt att jag har i skivsamlingen.


Ike & Tina Turner - Unlucky Creature (1970)

Först slås man av Tinas omvittnade sång med sitt klös och sin råstyrka, en röst som alltid bättre kommer till sin rätt när tempot dras ner. Men lyssna på det sköna hänget i kompet: Ikes ljuvliga gitarrplockande, de stadiga trummorna och orgeln som ekar från inspelningarna av Dylans Highway 61 Revisited. Det här är i paritet med The Rolling Stones, The Band eller varför inte Creedence Clearwater Revival. Vi pratar rock av bästa märke från 1970. Visst var det väl Ike Turner som en gång uppfann rocken förresten?


Det verkar alltid finnas något mördarspår på Ike & Tina Turners oftast ihophafsade album. Här kommer kanske det bästa exemplet, You Got What You Wanted (Now You Don't Want What You Got), ett totalt skoningslöst stycke hårt svängande soulrock. Ännu ett bevis på att Tina är bäst när hon är återhållsam.


Ike & Tina Turner - You Got What You Wanted (Now You Don't Want What You Got) (1967)

Dags att gräva fram guldet igen där hemma!

2 kommentarer:

Kritan sa...

Tack! Vilken nerv. Tina har jag aldrig lyssnat på inser jag; hon har liksom varit så självklar så hon hamnat bredvid. Här skall köpas skivor till sommaren!

Magnus S sa...

Hon tillhör skaran av artister som en gång för längesen varit fantastiska på alla sätt, men som har förlorat cred i takt med att framgångarna kommit. Det är precis som med Elton John och Rod Stewart.