Bert Jansch = oförglömlig?
Boomp3.com
Ibland glömmer jag bort guldkornen i skivsamlingen. De där fina, ljuva plattorna som jag tycker så bra om, men som av någon oförklarlig anledning kan stå ospelade under långa perioder. Jag har försökt hitta lösningar på detta problem men inte funnit något klockrent.
Ett av gitarristen Bert Janschs finaste album är Rosemary Lane från 1971. Utsökt, intim, akustisk folk/singer-songwriter-musik av högsta klass. Kanske ett bra exempel på en skiva som jag borde plocka fram oftare.
Silly Woman
1 kommentar:
Jag upptäckte Bert Jansch relativt sent och han var för mig ''bara'' gitarristen i Pentangle. Då anade jag inte att han släppte sina 3, i mitt tycke, bästa skivor under det han var medlem i bandet. Och Rosemary Lane är den jag vårdar allra ömmast av dem. Det finns något så intimt och uppriktigt i skivan att jag numera bara spelar den då jag vet att jag inte kommer att bli störd och att det är tyst i huset. Rosemary lane är en av de sällsynta skivor som helt saknar fläckar och ett mästerverk i genren.
Tack Mattias förresten, det var ju du som fick mig att upptäcka Jansch.
Skicka en kommentar