Samtida musik har helt enkelt inte intresserat mig. Jag har mest levt bland lätt mögeldoftande bortslumpad vinyl från det tidiga 70-talet.
En skiva, från den här sidan millenieskiftet, som dock har gått djupt in och som jag spelar regelbundet är Gorky's Zygotic Myncis album från 2001, How I Long To Feel That Summer In My Heart. Hela skivan var ett smärtsamt vackert farväl till ungdomen, som inte bättre kan symboliseras än av sommaren, en årstid för lek och njutning. Jag får känslan av en intensiv men flyktig förälskelse som stannar kvar i minnet när badturisterna åkt hem igen, havsvattnet blir kallt och vädret grått. Och livet går vidare, men man kan inte riktigt hänga med.Christina
Det var fjärilslätt, luftigt, bräckligt och praktfullt. Musiken var en slags folky kammarpop med symfoniska inslag och den ekade av sådant som syskonen Euros och Megan Childs och deras vänner vördade i ungdomen - Nick Drake, The Beach Boys, Fairport Convention, Simon & Garfunkel, Velvet Undergrounds tredje platta, Lennon och McCartney - vilket också är en uppräkning av mina favoriter.How I Long
How I Long To Feel That Summer In My Heart släpptes bara någon vecka efter terrorattackerna den 11 september 2001, som inte lämnade någon oberörd. Albumet kom både väldigt fel och samtidigt otroligt rätt. Men få märkte det (bara en del popnördar) då sommaren omärkligt övergick till höst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar